Vår gästrecensent My!
Silvia Avallones debutbok kom redan 2010 och jag har varit sugen på att läsa den länge.
Och den har varit värd att vänta på! Det finns en intensitet i både språk och berättelse i Stål som berör och bränner sig kvar hos mig. Stålverkets hårda hetta vid masugnen. De svettiga männen i undertröja. Kvinnorna så gamla i förtid. Den obarmhärtiga hettan på gatorna mellan de förfallna hyreshusen vid stranden mittemot Elbe. Det onåbara Elbe som huvudpersonerna drömmer om att komma till.
Vi får lära känna Francesca och Anna, två flickor i gränslandet mellan barndomen och vuxenvärlden.
En svårt sexualiserad vuxenvärlden i Berlusconis skugga, här utspelad på Toscanas baksida. En värld så långt från allt att en klassresa inte ter sig möjlig att ens drömma om för de flesta. De flesta flickor blommar och konkurrerar en kort sommar i den tidiga tonåren och sedan är livet slut. Valet för männen står mellan stålverket eller kriminalitet.
Men Anna drömmer, hon drömmer om göra något stort och viktigt. Francesca vill bli vacker och rik. För de vill båda lämna sitt hus och stad. Bli något – vara något
Det är en kärlekshistoria mellan de två flickorna, som utspelas mot ett land i svår social, moralisk och ekonomisk kris. Ett land där yta, pengar, sex och droger och därmed våld, är det livet cirkulerar kring. En fin historia om en stark och samtidigt så skör vänskap som den bara kan vara i tonårens dramatiska tid.
För solidariteten verkar inte klara av det bittra och svåra vuxenlivet. Åtminstone inte hos de allra svagaste.
Min enda invändning är att jag tycker att Silvia Avallone ibland hänger sig åt the Male gaze. Hon förlorar sin skärpa när hon frossar i flickornas kroppar. Det är som att de blir till sexobjekt även i hennes ögon – och därmed också i våra. Det verkar inte räcka med att de exploateras och utnyttjas av de unga killarna, de vuxna männen och de gamla gubbarna. Det smakar lite beskt, tycker jag. Annars är språket lika glödande som stålverkets masugn och berättar en viktig samtidshistoria om vad händer när sista vagnen kopplas bort från framgångståget.
Stål har tidigare recenserats av Maria. Du hittar recensionen här.
Betyg: 4.5 out of 5 stars
Orginaltitel: Acciaio
Översättning: Johanna Hedenberg
Förlag: Natur & Kultur
Utgiven: november 2012
ISBN: 9789127135017
Antal sidor: 395
